Är sötpotatis bättre än potatis?

Vi äter väldigt mycket vanlig potatis i Sverige, ungefär 50 kilo per person/ år enligt SCB. Men sötpotatisen knappar in! Den har blivit allt mer populär de senaste åren. Idag äter vi mer sötpotatis än någonsin tidigare och många väljer också sötpotatis framför vanlig potatis på restaurang.

Sötpotatis importeras mest

Tillgången på sötpotatis har ökat i takt med att efterfrågan blivit högre. Numera hittar man sötpotatis i så gott som alla vanliga mataffärer runt om i Sverige.

I början importerades all sötpotatis från södra Europa, Egypten och USA, men numera odlas sötpotatis även här på sommaren, framförallt på Gotland, i Småland och i Skåne.

Men sötpotatisen är inte lika lättodlad som vanligt potatis eftersom den kräver mer vatten och värme, så därför är den svenska produktionen fortfarande ganska liten. Kilopriset är även högre och i regel dubbelt så högt jämfört med vanlig potatis.

Varför har sötpotatisen blivit så populär?

Varför har sötpotatisen blivit så populär om den är så mycket dyrare än vanlig potatis? Här går det så klart bara att spekulera. Men först och främst kan det bero på att den smakar väldigt gott, och sedan att den enkel att tillaga. Man kan göra mos, strips, gratänger och mycket annat, ungefär som med vanlig potatis.

Det som skiljer åt vid tillagning är att sötpotatis tar kortare tid att bli klar, både i ugn och vid stekning och kokning, jämfört med vanlig potatis. Sedan innehåller sötpotatisen mindre stärkelse vilket gör att den inte håller ihop och klibbar lika mycket som vanlig potatis. Sötpotatisen innehåller cirka 16,5 gram stärkelse mot potatisen som innehåller 34 gram.

En annan anledning till att sötpotatisen blivit populär är kanske för att den ständigt lyfts upp och prisats i kokböcker, på sociala medier, på hälsobloggar och olika matlagningssajter. Detta för att den som sagt både är god och enkel att tillaga, men den har också fått beröm för att den är lite extra nyttig. Detta stämmer bra då sötpotatisen innehåller gott om mineraler, vitaminer och antioxidanter – men hur står den sig i jämförelse med vanlig potatis?

Näring i sötpotatis jämfört med vanlig potatis

Både sötpotatis och potatis innehåller ungefär lika mycket mineraler när det kommer till järn, magnesium, fosfor, kalium och zink. Men vad gäller kalcium så vinner den vanliga potatisen. 30 mg mot 4,4 i sötpotatis (per 100 gram.)

Det rekommenderade dagliga intaget för kalcium är 800 mg för vuxna enligt livsmedelsverket.

Tittar man på vitaminer så är det samma sak. Båda knölarna innehåller ungefär lika mycket av B-vitamin, E-vitamin och K-vitamin. Men de skiljer sig tydligt åt vad gäller C-vitamin. Vanlig potatis innehåller 23,6 milligram mot 2.4 mg i sötpotatis.

Det dagliga rekommenderade intaget för C-vitamin är 75 mg.

Sötpotatis innehåller däremot mycket mer betakaroten. 8 μg (mikrogram) i potatis – mot hela 709 μg i sötpotatis! Betakaroten omvandlas till A-vitamin i kroppen och det är det som ger sötpotatisen den orangea färgen, precis som i morötter och butternut-pumpa.

Både C-vitamin och betakaroten verkar som antioxidanter i kroppen. Antioxidanter skyddar våra celler mot fria radikaler och stärker även kroppens immunförsvar. Så utifrån detta så går det bra att välja både sötpotatis och potatis och sammanfattningsvis så skiljer sig de två knölarna inte sig åt nämnvärt vad gäller näringsvärden.

Mer fibrer i sötpotatis

Men hur är det då med fibrer? Kostfibrer behöver vi för att våra tarmar ska fungera bra och framförallt för att våra goda tarmbakterier ska växa till sig och må bra. Och här slår sötpotatisen den vanliga potatisen – det finns aningen mer kostfibrer i sötpotatis.

Potatisväxter innehåller antinutrienter

Finns det då någon stor skillnad mellan sötpotatis och potatis? Ja det gör det faktiskt, men det handlar inte om näringsämnen utan om att rotknölarna tillhör olika växtfamiljer.

Vanlig potatis tillhör en grupp växter som kallas nattskatteväxter eller potatisväxter. Sötpotatis ingår inte i den gruppen utan är en vindeväxt, som är en örtliknande slingerväxt.

I gruppen potatisväxter ingår förutom potatis även tomater, paprika, chili, aubergine, physalis och gojibär. Gemensamt för alla dessa är att de innehåller en speciell typ av antinutrienter. Här kan du läsa mer om antinutrienter.

Antinutrienter finns i många växter som ett sorts skydd för växten. De skyddar mot angrepp från bakterier och mögel och när vi äter växter med mycket antinutrienter kan vårt immunförsvar reagera lite extra. Tarmslemhinnan kan också bli irriterad hos vissa personer, framförallt de som redan har en skadad tarm i form av IBS, inflammationer eller läckande tarm. Här är 10 vanliga tecken på om du har läckande tarm idag.

Solanin i potatis kan vara giftigt

I just potatis så kan man hitta antinutrienten solanin som tillhör gruppen saponiner. Solanin i sin rena form är giftigt för både människor och djur och det kan även bli för mycket solanin i potatis. Därför finns det gränsvärden för hur mycket solanin som potatisen får innehålla när den ska säljas i butik.

Mest solanin finns i potatisens skal, och om potatisen utsätts för direkt solljus och blivit grön så innehåller den ännu mer solanin. Den gröna färgen är dock inte solanin utan klorofyll, så det hjälper inte att skala bort det gröna på potatisen, utan du bör istället slänga den.

Har du fått i dig för mycket solanin kan du drabbas av magont, illamående, diarré och yrsel och även i värsta fall neurologiska besvär. Det finns till och med dödliga halter av solanin i vissa oätliga växter inom familjen nattskatteväxter (som bolmört och spikklubba).

Därför utesluts potatis vid AIP

Att potatis innehåller höga halter av antinutrienter är anledningen till att man utesluter potatis (och alla andra potatisväxter) när man äter läkande autoimmun kost, AIP. Målet med AIP är att stötta immunförsvaret så mycket som möjligt under läkningstiden och då kan antinutrienterna i potatisväxterna bidra till att störa och sabotera kroppens förmåga att läka.

Men de flesta friska människor har inga problem med att äta potatisväxter då vårt matsmältningssystem kan bryta ner och ta hand om antinutrienter. Därför det går oftast bra att börja äta potatis och övriga potatisväxter efter att du är klar med den autoimmuna kosten. Du hittar en guide i hur du återintroducerar dessa växter här.

När ska man undvika potatis?

För att sammanfatta så bör du undvika potatis när du äter autoimmun kost. Det är också bra att vara försiktig med potatis om du har en aktiv autoimmun sjukdom eller andra inflammationer i kroppen. Då är det bättre att äta sötpotatis. På så vis kan du vara säker på att du inte stressar immunförsvaret i onödan.

Men är du frisk och mår bra så spelar det alltså inte någon större roll vad du väljer. Både potatis och sötpotatis innehåller ungefär samma näringsvärden.

Några tips på vägen:

• Se upp för grön potatis och ta för vana att alltid skala din potatis så slipper du vara orolig för antinutrienterna. Detta gäller även färsk potatis.
• Köp helst ekologisk eller KRAV-märkt potatis och sötpotatis. Då undviker du att få i dig ohälsosamma besprutningsmedel.
• Behåll gärna skalet kvar på sötpotatisen när du tillagar den. Skalet innehåller extra mycket bra kostfibrer.